Motion om jämlikhet i kommunalpolitiken
Motion till Vaxholms kommuns fullmäktige
Motion om jämlikhet i kommunalpolitiken
Efter valet kommer det antagligen in nya kvinnliga ledamöter i olika politiska organ. Hittills har fullmäktige och kommunstyrelsen haft manlig dominans i talarstolen. Att många kvinnor tiger sig igenom debatterna. tror jag inte beror på att de saknar åsikter utan att de – liksom jag själv – tycker det är svårt att tala inför många människor. Debatten förs på de manliga ledamöternas villkor, vissa frågor får kanske inte den genomlysning de förtjänar och demokratin blir lidande.
Förslag:
Efter valet föreslår vänsterpartiet att kommunen anordnar en utbildningsdag för de kvinnor som önskar känna sig säkrare i talarstolen. För denna dag skall engageras en extern föreläsare/konsult som specialiserat sig på denna typ av uppgift.
1998 04 16
Gunilla Lauthers
Jag har sett i handlingarna att kommunstyrelsen avslagit vår begäran om en utbildningsdag för kvinnliga ledamöter i Vaxholmspolitiken. Att jag trots den förhandsinformation jag fått, ändå ger mig i kast med att motivera motionen beror inte på att jag tycker det är roligt att stå här och strida. Hela min uppfostrans röst inom mig formligen skriker åt mig: håll tyst och var söt. Så skall en snäll flicka uppföra sig. Men:
Jag tänker mer på liknelsen om droppen som urholkar stenen. Och jag tänkte att ni skulle ändra inställning efter mitt inlägg. Och idag strider jag inte för vänsterpartister eller vård, skola och omsorg utan för många kvinnor som sitter här i salen och för dem som kommer hit vid nästa fullmäktigemöte. För jag vet att t ex en kvinna vägrade att sitta i panelen på utfrågningen av politiker angående barntillsyn, när hon blev klar över att hon skulle sitta där ensam från sitt parti. Och jag vet att det finns politiskt aktiva kvinnor som har bestämt sig för att inte yttra sig offentligt. Det är ju som att frivilligt frånhända sig ett av demokratins viktigaste vapen!
I pojkars lekar ingår på ett helt annat sätt än i flickors lekar, att göra sig hörd i en större grupp. Och detta ger en vana att yttra sig inför många. Det finns biologiska skillnader också som gör att det hörs vad de säger. Officiellt talar alla för jämställdhet mellan kvinnor och män och många tror också att vi har det. Jag har förstått att det inte bara är män utan också kvinnor som motsatt sig den här motionen, och bl a för dessa kvinnor skall jag visa på ett känt exempel som kommer från skolans värld.
I en klass med lika många pojkar som flickor får pojkarna vanligtvis frågan två till tre gånger så ofta som flickorna. När lärarna blev tillsagda att ge flickorna frågan lika ofta som pojkarna försökte lärarna göra det. Trots detta fick ändå pojkarna frågan dubbelt så ofta som flickorna. Pojkarna blev dessutom upprörda över hur orättvist frågorna fördelades ”Bara tjejerna får frågan” och klagade vilt. Även flickorna klagade till slut för att stämningen i klassen hade blivit så dålig och killarna attackerade tjejerna för att, som de tyckte, orättvis behandling.
Jag har en känsla av att det fordras mer än medvetenhet om problemet att ta för sig av tid, ljudutrymme och språklig form. Om ni tror att vi för ett rättvist samtal här i fullmäktige dvs debatterar lika länge och framför lika många frågor som är viktiga för kvinnor som för män, om ni tror det, så tror jag att ni tror fel.
Berit Ås, den norska kvinnoforskaren och politikern, har ytterligare klargjort hur lätt det är för de som har makten att få andra att känna sig taffliga och dra sig tillbaka. Hon har kallat dessa sätt att bete sig på för ”de fem härskarteknikerna”. De är viktiga att lära sig, både för kvinnor och män. Även män som av omgivningen ses som obekväma kan råka ut för dem och de män som vill undvika att tillämpa dem har all anledning att känna till dem. Genom att lära oss att känna igen dem kan vi ta udden av deras verkan. Vi kvinnor behöver också känna igen härskarteknikerna för att inte själva ta över männens sätt att använda oss av dem mot varandra. Det är lätt gjort att vi, för att själva överleva, sviker utsatta medsystrar.
1. Osynliggörande
Folk börjar bläddra i sina papper och skrapa med stolarna när du har begärt ordet. Man väljer att behandla en person eller en hel grupp människor som om de inte vore där. Vi är så vana vid att det är männen och den manliga kulturen som är den självklara, normala och viktiga att vi inte märker att kvinnor har andra problem, intressen och livsvillkor. Och skulle vi bli påminda, så väljer vi oftast att låtsas som ingenting – för att inte stödja den trygga och välkända ordningen.
2. Förlöjligande
Förlöjligande är så vanligt i vår kultur att vi oftast inte lägger märke till det. Ordet ”kärringar” används i betydelsen ”fegis” för att förlöjliga kvinnor – och män – som kör bil alltför försiktigt. Den som utnyttjar den här tekniken får skrattarna på sin sida och den som blir utsatt för den känner sig dödligt generad.
3. Undanhållande av information
För att kunna fatta ett gott beslut måste du känna fakta i målet. Undanhållande av information är en väl beprövad härskarteknik. Vi kan jämföra hur fullmäktiges små partier har svårigheter att förstå och komma med goda förslag till beslut när alla nämnder och APU är förbjuden mark. Man känner sig ensam, osäker och dum när man frågar och härskarteknik 2 förlöjligandet spelas upp.
4. Dubbelbestraffning
eller hur man vänder sig så har man rumpan bak. Dubbelbestraffning försiggår när det är fel både det kvinnor gör och det de inte gör. Kvinnor anklagas för att vara en dålig mor när hon engagerar sig i arbetsliv och politik – och för att vara insnöad och oengagerad när hon väljer att prioritera hem och barn. En kvinnlig politiker kan beskyllas för enögdhet när hon bedriver kvinnofrågor och för att vara en svikare när hon inte gör det. Det hela är olustigt ologiskt. Många kvinnor stressas svårt när de försöker undvika kritik från det ena eller det andra hållet.
5. Påförande av skuld och skam
Påförande av skuld och skam sker genom förlöjligande och dubbelbestraffning. Det sker när kvinnor får veta att de inte är tillräckligt bra, även om anledningen kan vara att de tänker och handlar annorlunda och på ett nytt sätt i förhållande till män, att de inte har kunnat skaffa sig tillgång till information som männen behärskar.
Skulle det inte vara intressant att veta mer om de här frågorna, att veta att fullmäktige gjort allt för att alla valda ombuds åsikter kommer fram och inte förtigs för att ledamöterna är blyga och ovana, och att få se fler uppe i talarstolen än de gamla vanliga.
Kom igen nu!