Intervjusvar till Lokaltidningen

Intervjuad: Gunilla Lauthers (v)

Ålder: 56 år

Barn: 2 vuxna

Yrke: Inredningsarkitekt med egen verksamhet samt en halvtids lärartjänst på Konstfack.

Bostad/kontor: Jag och min man hyr ett riktigt gammalt rött hus med vita knutar och öppen veranda mot söder just ovanför busshållplatsen på Engarn.

Intressen: Gamla hus intresserar mig mycket liksom hur världens mesta arbetsplats KÖKET utformas. (Jag har skrivit böcker om kök: vanliga kök, kök för kollektivboende). Att hålla på i trädgården är min stora avkoppling.

Uppdrag: Tidigare satt jag i byggnadsnämnden. Det var mer intressant än fullmäktige (där jag sitter sedan -94) eftersom debatten där trots allt var ett givande och tagande. Debattklimatet i fullmäktige är grymt obehagligt och närmar sig mobbning från den borgerliga majoriteten mot de mindre partierna.

Vänsterpartiet har ett mandat i fullmäktige. Vi fick 4 procent i kommunalvalet 1994. Malin Åkesson sitter som adjungerad i kommunstyrelsen med mig som ersättare.

Hur skall skolan i Vaxholm bli bättre?

Skolfrågor ligger mig varmt om hjärtat. Båda mina föräldrar har varit folkskollärare och själv är jag lärare på Konstfack för blivande inredningsarkitekter. En skola är så bra som dess lärare är. En bra lärare har tid för sina elever. En bra lärare får uppmuntran, stöd, utbildning och resurser från sina överordnade. Lärare skall inte behöva ägna kraft åt andra organisatoriska frågor än de som gäller själva undervisningen. Här kommer kommunens ansvar in. Det var rent ut sagt idiotiskt att bryta ner en sån här liten kommuns skolor i flera små resultatenheter och låta dem konkurrera med varandra. Konkurrens föder osämja och utplånar vilja till samarbete, utbyte av erfarenheter och solidaritet lärare emellan. När så den ekonomiska vinsten uteblev, och skolorna skulle in under samma tak igen, blev aversionen så stark att man i stället för att finna sig i den föreslagna organisationen hellre vill bli friskolor! Skall man förändra en organisation måste ett stort arbete läggas på att få med sig dem det berör – både cheferna och ”fotfolket”. Kunde kommunen anlita Patrik Engelau som konsult för att skapa resultatenheterna kan väl kommunen anlita en organisationskonsult för att analysera situationen och föreslå en organisation som både kommunen och skolan kan godta. Ge skolan arbetsro!

Hur skall Löwenströmska trädgården bevaras?

Om Vaxholm hade haft en gällande bevarandeplan för stadens centrala delar hade Löwenströmska trädgården rimligen inte gått att sälja ut. Både mitt estetiska sinne och min känsla för historia, liksom trädgårdsexperternas uttalanden talar för att denna vackra trädgård skall restaureras och bevaras och även för kommande generationer få visa hur trädgårdar bidrog till självhushållets försörjning. Jag anser att kommunen måste lösa in nuvarande tomtägare så att allt prat om förväntad vinstutdelning på insatt kapital försvinner från debatten. Vaxholms Stad har ju ingen riktigt blommande park dit invånarna kan gå för att få inspiration och kunskap om trädgårdar i innerskärgården. Här finns en fantastisk chans att skapa en sådan. Vänsterpartiet har motionerat om att Vaxholm skulle få en blommande park. Den gången var det Lägret som vi föreslog skulle bli omgärdat av vackrare buskar och blommor. Senast idag var det en kvinna som helt spontant berättade för mig hur hon saknade Lägrets lilla damm med röda näckrosor. Jämfört med andra turiststäder som Visby och Varberg satsar Vaxholm ingenting på park- och trädgårdsanläggningar. Intresset för park och trädgård tycks numera inskränka sig till rondellen på Söderhamnsplan. Till och med vid Engarns busshållplats, där halva Resarös befolkning står och väntar på bussen, verkar det som om refugen efter dräneringsarbetena blir fattigare återplanterad än den ursprungligen var. (Engarns enar står nu utanför Rådhuset.)

För att få en välskött trädgård föreslår jag att en stiftelse bildas med syfte att sköta trädgården. Kommunen och stiftelsen delar kostnaderna för inköp. Kulturbidrag, forskningsmedel från t.ex. Movium genom samarbete med landskapsarkitekterna på Ultuna, sponsorer och framför allt kunskap från Trädgårdsamatörerna skulle kunna bidra till att återställa denna kulturskatt från 1700-talet.

Vilken nivå skall kommunalskatten ligga på?

En kommun skall kunna sköta de uppgifter som åligger den: bl.a. vård, omsorg, skola och kultur. Men den är inte bara till för basala behov – vi behöver ha roligt och få lov att njuta också! Utan att kommunen går ytterligare back. Det betyder en skattehöjning på mellan 75 öre och 1 krona under några år för att få ordning på Vaxholms finanser. (Om man går ur svenska kyrkan sjunker skatten med ca 1 kr.)

Hur ska Annexet få vara kvar?

När nu en så stor del av Hamngatans gamla hus brunnit ner så är det verkligen viktigt att bevara det som är äkta vara. Även om de uppbyggda husen har rätt skala, fina färger och genuina material är de ändå nya och byggda med ny teknik. Säkert varmare, bättre planerade och mera välutrustade – men de är pastischer. Så smäckra, vackra detaljer och ett så fint hantverk som Vaxholms gamla träbebyggelse har, kan tydligen inte dagens husbyggare åstadkomma. Men förfallet har gått långt. Kommunen har haft huset i sin ägo i många år utan att underhålla det. Jag trodde i min enfald att 60-talets ”aktiva passivitet” när det gällde husunderhåll var förbi. Men vill man få ett hus rivet tycks antiunderhåll fortfarande fungera. Sälj annexet till den eller de eldsjälar som vill rusta upp det och till det pris kommunen sålde det för, för några år sedan, då köpet gick tillbaka. Handpenningen har kompenserat prisindex.

Vänsterpartiets syn på ekostadsdelen på Kullön

För något år sedan utropades Vaxholms Stad till en ekokommun, men med 250 bostäder på Kullön lutar det åt att ”eko-” i den här kommunen betyder ekonomism … Vänsterpartiet förordar alltid ekologiskt byggande, och vi uttalade ungefär följande om detaljplanen för Kullön när den ställdes ut: Det är för många tomter och hus på denna area för att planen skall kunna kallas ekologisk. Husen trängs och alla kommer inte i fördelaktiga lägen ur klimatsynpunkt. Det är för litet service inom området och det är för långt till allmänna kommunikationer för husen längst västerut, där man skall börja bygga. Även ekologiskt insiktsfulla personer tar bilen om det blir för långt och besvärligt. Ekologisk bebyggelse består inte enbart av avlopp, som kommunen utrett i omgångar, utan även husens material och utformning är viktiga delar. Där har kommunen inte ställt tillräckligt höga krav.

Hur skall Kastellet göras tillgängligt?

För sex, sju år sedan gjorde ark SAR Björn Greitz ett förslag om en flytbrygga som förband kastellet om hösten, vintern och en bit in på våren med Vaxön. Alla båtar skulle då få gå öster om kastellet. På senvåren när småbåtarna kommer i sjön delas och flyttas bryggan till lämpliga ställen och hyrs ut till småbåtsägare och färjetrafiken återupptas med rimligt stor turtäthet. Turister och båtägare delar på kostnader för detta arrangemang.

Vilket är partiets viktigaste fråga i valet?

Ett relativt litet parti som vänsterpartiet har som sin främsta uppgift att sätta fingret på ömma punkter. Kritisera maktfullkomlighet och sätta saker under debatt. Vi arbetar alltid med frågor om barn och gamla: hur kvaliteten kan höjas eller åtminstone bibehållas. Våra barn är ju vår framtid – och våra gamla har arbetat ihop det välfärdssamhälle vi har. Det är inte ekonomin som skall sätta gränser för hur vi behandlar dem som inte längre kan delta i produktionen – det är helt enkelt vår skyldighet att ta väl hand om dem. Ekonomisk vinning skall inte driva barn- och äldreomsorg, därför är vi emot privatiseringar inom vård och omsorg. Den kommunala servicen skall vara utformad så att alla som lever här skall ha lika rätt till ett rikt liv.

Vad har Vänsterpartiet lyckats med under mandatperioden?

När kommunfullmäktige 29 maj 1995 röstade ja till att alla beslut skulle åtföljas av en konsekvensbeskrivning, som avsåg sociala, ekologiska och jämställdhetsförhållanden, kände vi (tillsammans med miljöpartiet), som om vi vunnit en stor seger. Nu skulle inga beslut längre kunna fattas utan att man diskuterade dessa konsekvenser tillsammans med de ekonomiska som alltid finns med. Men nu tre år efteråt har vi insett att vad Vaxholms hela fullmäktige beslutar inte alls behöver följas. Den borgerliga majoriteten har helt enkelt satt sig över detta beslut, som om det inte fanns! Dock finns ett löfte av Hans Håkansson från 96 02 21 om en utredning av sociala konsekvenser för de boende om/när Vaxholmsbostäder skall säljas.

Vi har motionerat en hel del om gång- och cykelvägar. Nu finns en cykelväg från Ytterby till Vaxholm. Utredning pågår om ofarligare cykelvägar för skolbarnen. Hastighetssänkningen från Statoilmacken till Fredriksberg motionerade vi om redan 94 11 28.

Nu har vi lagt en motion till nästa fullmäktigesammanträde om att få genomföra en kurs, som syftar till att få fler kvinnor att framträda i politiska sammanhang.

Uppdaterades: 03 nov 2013