Allmänna synpunkter

Både med tanke på miljön och ur ekonomisk synpunkt är det orimligt att riva en fungerande byggnad som Norrbergsskolan utan att först utreda möjligheten att utnyttja anläggningen till annan verksamhet exempelvis bostäder, kommunhus, företagshotell m.m. Befintligt kök och matsal skulle kunna vara grund för att skapa ett kollektivt boende i Vaxholm.

Vi anser att kommunen bryter mot plan- och bygglagen kap 5 § 12 när man bestämt att markanvisningstävlingens vinnare får avgöra vad som ska byggas på Norrberget utan att synpunkter från samråd behöver beaktas av den vinnande entreprenören. I 5 kapitlet 12 § står att ett samråd ”ska syfta till att få fram ett så bra beslutsunderlag som möjligt och ge möjlighet till insyn och påverkan. Plan- och bygglagen ger medborgarna en demokratisk rättighet som här blir åsidosatt.

I Länsstyrelsens yttrande över Program för detaljplanering för Vaxholm från 2015 uttrycker man sitt ogillande kristallklart när det gäller:

1. att Vaxholms kommun förordar bostadsrätter i alla lägen. Dessutom påpekar man att kommuner utan eget bostadsföretag, men med egen mark, kan – om viljan finns – vid markanvisning föreskriva att det ska byggas hyresrätter.

2. att kommunen velat undanta Norrberget (och Johannesbergsparken) från att ingå i område med riksintresse. ”… Länsstyrelsen kan inte kommentera avgränsningen i detalj,/…/ men konstaterar att den skräddarsys för att kunna utelämna de två utvecklingsområdena Lägerhöjden och Johannesberg.”

3. att om 300 bostäder byggs på Norrberget, kommer det att bli sådana gigantiska byggnader att Storstugan och Lägret, som visar på Vaxholms militära historia, ges en undanskymd plats. De symbolvärden som Länsstyrelsen förväntar sig att kommunen ska värna, spelas bort.

Det enda som verkligen framgår av samrådsförslaget är hushöjden + 37 m ö.h. Berget ligger på 16,5 – 18 m ö.h. Det betyder att husen kan bli 7 – 8 våningar höga. Vart har de vackra orden om småskalighet, skärgårdskaraktär och befolkningens förbättrade möjligheter till påverkan tagit vägen?

Vision: Vaxholms stad ska vara en attraktiv plats att leva och bo på

Vaxholms stad ska vara en kulturell skärgårdsstad som med småskalighet och effektiv kommunal service ska erbjuda invånare och näringsidkare en attraktiv och stimulerande livs- och arbetsmiljö med närhet till skärgård, natur och storstad. Vaxholms stad ska vara ett samhälle som präglas av trygghet, delaktighet, gemenskap och ansvar. Vaxholms stad ska utvecklas tillsammans med medborgarna. Valmöjligheter ska finnas, framför allt inom skola, omsorg och boende.”

I kulturmiljöutredningen för Norrbergsskolan 2016 02 09 utförd av Wilund arkitekter & antikvarier står:

”Den nya bebyggelsen på Norrberget bör ha en småstadskaraktär med relativt låga och nedbrutna volymer som förhåller sig till kvarteret Skutviken och bebyggelsen vid Lägret längs Hamngatan och Lägergatan. Omgivande miljöers skala och bebyggelsemönster kan utgöra inspirationskälla för den nya bebyggelsens struktur både avseende skala, täthet, gatumönster och förhållandet byggnad/tomt eller byggnad/gata, terräng och topografi och material. En storskalig exploatering med stora och höga byggnadsvolymer riskerar att bli främmande och skapa en bebyggelse som inte inordnar sig i kulturmiljön. Denna typ av bebyggelse bör undvikas.”

Att tillåta upp till 20 m höga flerfamiljshus är absolut inte förenligt med den småskaliga bebyggelse som kulturmiljöutredningen förordar och vaxholmarna trodde de skulle få av visionen att döma.

Vänsterpartiet motsätter sig att fler storskaliga byggnader och områden med stora hus får uppföras i Vaxholm. Det räcker mer än väl med Kullö Terrass, Skutvikshagen, och Idrottsplatsen med den nybyggda skolan – groteskt stora byggnader som absolut inte passar in i Vaxholm. Hur det särskilda boendet i kvarteret Vitsippan kommer att se ut vet vi inte än, men kan bara ana.

Avlopp

Anslutningen till Käppala är ett projekt på lång sikt. Långa ledningar på land med sprängningar och grävningar kommer att ta tid, både rent arbetsmässigt och förhandlingsmässigt då dragningar över mark som kommuner inte rår över kräver juridiska tillstånd och medgivanden. Blynäsverket har inte den kapacitet som krävs för att ansluta Kullö Terrass, Skutvikshagen och Storäng utan att ytterligare förorena den redan nu belastade Norra Vaxholmsfjärden.

Fjärrvärme

Enligt förslaget ska alla nya byggnader på Norrberget värmas genom Eons fjärrvärmeverk på Kullön. Vi förväntar oss en utredning om hur detta ska gå till eller om annan uppvärmning kommer i fråga. Värmeverket på Kullön ska dessutom värma 100 lägenheter i Skutvikshagen och behöver redan nu kapacitetsförstärkning med olja vid kylig väderlek.

Trafik och trafiksituationen i Vaxholm och på väg 274

Planerna på 400 nya bostäder på Rindö, 60 – 90 bostäder på Storäng, ett obekant antal på Resarö Mitt, 70 nya på Kullö Terrass, 100 nya i Skutvikshagen samt ytterligare förtätning av befintlig bebyggelse ger en trafiksituation som behöver utredas och konsekvensbedömas. Det går inte att blunda för att trafiken stundtals kryper fram i 20 km i timmen mellan Engarn och Ladvik. Bussarna går redan nu var 4 – 5 minut i rusningstrafik och är fulla.

Dessutom behövs en analys av hur vägnätet på Vaxön påverkas av den ökade belastningen. Hur mycket tätare blir t.ex. trafiken på Eriksövägen, som är smal och slingrig och med dålig bärighet på bron vid Kolerakyrkogården? Denna vägsträcka kommer redan utan exploatering av Norrberget att få en avsevärt ökad belastning från nybyggnationen vid Skutvikshagen.

Om fler människor ska bosätta sig i Vaxholm måste antingen fler arbetsplatser skapas här (så att färre måste arbetspendla) eller trafiksituationen lösas på annat sätt. Sannolikheten att båttrafiken skulle kunna ta en större del av kollektivresenärerna är inte stor. Om alla nya Rindöbor ska ta färjan och passera Vaxholm blir belastningen på väg 274 så stor att boende som försöker ta sig dit från Eriksövägen och från Resarövägen aldrig kommer ut. Fler färjor ger en jämn ström utan pauser.

Rivningsbeslut?

Enligt plan- och bygglagen ska motivering till att ett rivningsbeslut framförs i en detaljplan motiveras. Motivering saknas i dp 410 om varför Norrbergsskolan ska rivas.

I protokollet från kommunfullmäktige från 2011-11-21 § 91 Lokalförsörjningsplan står inget explicit om att Norrbergsskolan ska rivas. Där står under pkt 4:

”4. att uppdra till kommunstyrelsen att genomföra exploatering av följande objekt:
Lägerhöjden/Norrbergsskolan
Petersberg
Timmermansvägen”

Inte heller i Alliansprogram mandatperioden 2014 – 2018 finns något med om rivning av skolan.

Dagvatten

Många nya hus och fler hårdgjorda ytor än det som redan nu är berg ökar behovet av anläggningar för att fördröja dagvattenavrinningen till Norra Vaxholmsfjärden. Fler bilar och parkeringsplatser ökar smutsen på marken som rinner ner i vattnet när det regnar. Hur ska detta lösas?

Sammanfattning

Hur försvarar våra styrande politiker i kommunstyrelsen att man frångått kap 5 § 12 i plan- och bygglagen eftersom medborgarnas demokratiska rättighet till insyn och påverkan blivit överspelad genom markanvisningsförfarandet och den beslutsprocess som beslutats?

Vi kräver

• att Kulturmiljöutredningen måste få ligga till grund för utformningen av Norrberget runt skolan, att höjden på tillåtna byggnader ska minska till 8 – 10 m och att exploateringsgraden ska sänkas avsevärt, från 200 – 300 lägenheter till förslagsvis maximalt 100 lägenheter

• en utredning som analyserar om miljön och kommunens ekonomi tjänar på att Norrbergsskolan inte rivs utan utvecklas så att där kan ges plats för nya hyresgäster av olika slag.

• en utredning som klargör om fjärrvärmeverket klarar 300 – 400 nya bostäder.

• en utredning om konsekvenserna av den ökning av trafiken som uppstår när det byggs 300 – 400 nya bostäder på Vaxön och 400 – 600 nya på Rindö och Resarö.

• en utredning som visar hur dagvattnet ska tas om hand på Norrberget.

• en tidplan som visar hur/om förbindelsen med Käppala reningsverk blir klar att använda till ny bebyggelse på Norrberget.

17 oktober 2016

Sara Strandberg

Uppdaterades: 17 okt 2016