Programmet är vagt och saknar uppföljnings­bara mål.

Syftet med detta miljöprogram är enligt texten att ”vägleda och stödja stadens arbete för att nå det kommunövergripande målet Hållbar miljö”, men här saknas uppgifter om vad målet ”Hållbar miljö” innebär – hur ska vi veta om/när vi nått fram?

Varje framgångsrikt hållbarhetsarbete kräver att man lägger fast riktlinjer och strategier för verksamheten. Därför anser vi att ett miljöprogram värt namnet ska vara så konkret att det kan styra förvaltningar, nämnder, utskott och styrelser med redskap och nyckeltal att hålla sig till – och inte att nämnder osv. själva ska sätta sina nyckeltal. Samma sak gäller planarbeten.
Det framlagda materialet skulle kunna vara en inledning till ett sådant miljöprogram.

Konkreta mål till 2020 borde inarbetas i miljöprogrammet för att tydliggöra vad som ska göras och för att man ska kunna följa upp om Vaxholm är på rätt väg. Först när detta är gjort går det att ta ställning till ett MILJÖPROGRAM för en kommun som vill ha ”Hållbar miljö” som mål.

Här följer några exempel på områden ska inarbetas med kvantifierade och uppföljningsbara mål:

• att Vaxholms kommun ska stimulera och skapa förutsättningarna för lokal produktion av miljövänlig alternativ energi
• att miljökrav ställs vid all upphandling
• att i miljö­kraven inkludera också de förhållanden varorna vi köper produceras under, och därmed arbeta för att kommunen ska bli diplomerad som Fairtrade City
• att all el som kommunen köper ska vara certifierad
• att eluttag för elbilar och laddhybridbilar ska finnas för besökare
• att energianvändningen i kommunens byggnader ska till 100 % försörjas med förnybar energi
• att alla kommunala och privata nybyggen ska klara guldcertifiering med hänsyn till energi, material, transporter och arbetsmetoder (tryck på lagstiftarna/Boverket om det inte går på annat sätt!)
• att kommunen ska tvinga fram och stimulera så låg energiförbrukning som möjligt i befintlig bebyggelse (jfr enskilda avlopp som man kan åläggas att förbättra av miljöhänsyn!)
• att allt matavfall, som inte komposteras, omhändertas i kommunen för framställning av biogas
• att vattenkvaliteten runt Vaxholm, i samarbete med andra kommuner, förbättras till EU-godkänd status
• att jordbruk och enskilda avlopp håller fullgod kvalitet och inte bidrar till havets övergödning (gäller även dagvattnet)
• att lokaler för barn, ungdomar och äldre är sunda och ofarliga att vistas i.
• att CO2-utsläppen per vaxholmare är högst 2 ton/år
• att säkra den biologiska mångfalden inom vår kommun genom att aktivt skydda och bevara särskilt viktiga områden i vatten och på land.
• att kommunen inför regionen (STO-NO) kan visa att man fullgjort sin del av det som krävs för att minska miljöbelastningen till (för jordklotet) acceptabla nivåer
• att andel bostäder som har närhet (högst ca 200 m) till kvalificerad grönyta inte minskas
• att kulturmiljön – inkluderande byggnader och landskap – värnas och vårdas genom nya och/eller uppdaterade bevarandeplaner och inventeringar med skarpa krav på tillsyn och efterlevnad
• att den biologiska mångfalden säkras genom inventeringar, analyser, uppföljningar och åtgärder

Miljömedvetenhet

Det råder inga som helst tvivel om att vi alla måste vara mycket miljömedvetna till vardags, eftersom vi redan på sensommaren 2013 förbrukat det jorden skulle orkat med utan att ta skada (höjd temperatur mm). Med detta för ögonen har det som föreslås i Miljöprogrammet en alldeles för låg ambitionsnivå.
Om dessa mål ska kunna uppnås måste Vaxholms invånare ändra livsstil: att bo i stora villor, åka mycket bil, köra bränsleslukande båtar är socialt accepterat och anses eftersträvansvärt idag, men det tär på jorden och innebär att våra barn får det sämre.

Om många individer samtidigt måste ändra sitt beteende för att uppnå en miljöeffekt, är incitamentet för den enskilda individen att ändra sitt eget beteende för den allmänna nyttan litet. Men på samma vis som omgivningens beteende kan göra det jobbigare för en individ att göra det bästa för miljön, kan en kommun som utarbetar en plan för förändring öka individernas motivation att ändra sitt beteende. Sociala normer, kommunikation mellan politiker och invånare, näringsidkare/yrkesutövare och utsikten till ett framgångsrikt resultat kan främja positiva miljöbeteenden.

En höjd medvetenhet och rätt att rikta kritik mot den eller de som slentrianmässigt fortsätter med ett destruktivt miljöbeteende, måste sannolikt få fotfäste för att en förändring ska kunna åstadkommas.

Endast vaga antydningar finns i programmet på vilka sätt man ska öka medvetenheten.

Miljöprogrammets genomförande och målstyrning.

De åtgärder som måste vidtas ska vara systematiska, organisatoriskt logiska och pedagogiska.

Mottagarna ska vara kommunens invånare, näringsidkare/yrkesutövare och besökare samt alla i kommunens tjänst. Som i all undervisning krävs bra ”lärare” som gör som de lär, och inte bara pratar… Både stimulanser (typ avgiftsnedsättningar vid små mängder hushållsavfall) och förbud kan behövas. Programmet borde kunna föreslå exempel som kan hämtas från andra kommuner.

Process och uppföljning

Miljöarbetet ska integreras i all kommunal verksamhet och ingå som en naturlig del i den dagliga verksamheten och vid varje beslut. Rutiner för ledning och styrning av miljöarbetet ska införas i varje förvaltning. Detta system ska så långt som möjligt ingå i ordinarie planering, budgetering och uppföljning som normalt görs av varje politiskt organ och varje förvaltning.

Miljörevision innebär en systematisk genomgång av den egna verksamheten.
Revision leder till ett effektivare miljöarbete och gör det lättare att hitta möjligheter att spara såväl pengar som resurser. En väl genomförd årlig miljörevision kan bidra till ett effektivt miljöarbete inom varje kommunal verksamhet. Detta ger en grund vid upprättande av mål och handlingsplan för nästkommande år.

Miljöprogrammets mål ska vara uppfyllda till 2020. Halkar man efter måste kraven ökas de följande åren. Omprövning av hela miljöprogrammet med nödvändiga revideringar kan behövas vartannat år bl a. beroende på omvärldsfaktorer, som kommunen inte rår över.
Tidsaspekten är inte tillräckligt betonad. Preciserade mål ska vara uppnådda inom 7 år!

I programmet påstår man att Vaxholms stad stödjer (eller är det ”visionspresens”?)

• miljöförbättrande insatser för att fler medarbetare och medborgare ska kunna göra medvetna val. Hur och när framgår inte
• planerar för bebyggelsemiljöer som underlättar för boende att agera miljösmart. I många fall pekar besluten åt motsatt håll: inga energikrav på nybyggen etc.

Vänsterpartiet efterlyser ett miljöprogram för Vaxholm med vassare formuleringar och en betydligt högre ambitionsgrad.

För Vänsterpartiet i Vaxholm

Gunilla Lauthers

2013 10 01

PS.
Läsbarheten ökar inte när man måste bläddra mellan huvudtexten och bilagorna. Vi anser att adekvata uppgifter från bilagorna ska inarbetas i texten. Dessutom saknas bilaga 3.

Att dokumentet inte finns på kommunens hemsida och först efter påtryckning gått ut till alla partiers gruppledare är brist på demokrati.

DS.

Bilaga 1. FN klimatpanels sammanfattande 19 punkter ”Climate change 2013”

Uppdaterades: 06 nov 2013